Nu har jag inte skrivit sedan nötningen i Dammån. Och mycket har hänt sedan dess. Som sagt förra gången jag skrev så satt jag och väntade på Bruhöla och var på väg till det fantastiska lax landet Norge. Redan efter Duved och vägskälet till Verdal och Stjördal kom beslutsångesten. Velande och tvelande kom vi fram till att Orkla med bekvämt boende och lokal guide var bättre än Namsen med en laksbörs full med wobbler fångad lax och bo i bilen. Så till Orkdalen bar det av.
Vi kom fram till Jan Egil i Monset ( vackraste byn i orkdalen ) 10 min från älven. Och vilket boende vi fick, rena rama lyxen och fuktansvärt mycket bättre än att bo i bilen. En ordentlig rundtur i Orkla och vi fiskade någon timme senare. Vi började på Campingen Vormstad´s vald. Men laxen var frånvarande. Vi såg en som tappade en på andra sidan men det var allt. Men som kastande gudar gick vi bara runt och mådde som man bör på semester, vi visste inta vad som väntade.........
Dagen efter så bestämde vi oss för att byta vald till Eriksen som vi hade fått lite inside information skulle vara bra. Och mycket riktigt trivdes vi bättre. Fanns även en stuga med soffor och fotöljer som man kunde dricka starkt och snacka skit i. Allt kändes bra och Bruhöla hade en dragning på eftermiddagen.
Vi fick höra från många håll att förhållandena var bra men ingen lax hade synts till varken i älven eller i fjorden. Medans Gaula bara sprutade lax så stod laxbörsen i Orkla stilla.
Nya som vi var i älven och på laxfiske började vi fråga runt. Och nu ska ni få höra sanningen, tro på dig själv i laxfisket och dina egna teorier, för alla andra du frågar gör så. Låt dig inte teorriseras av andras teorier, man blir osäker på vad man själv tror på och fisket blir lidande.
Och så kom regnet, nu jävlar skulle det stiga lax. Men det enda som steg var vattnet och nu blev älven till o´boy och vi tog beslutet att åka hem och komma tillbaka om två dagar. Det skulle bli perfekt, flommen skulle ha lagt sig och all lax skulle inte få plats. Så det bar av hemåt för omhändertagning av fruntimmer.
Vi hade våran insideman vid älven, så det var bara att ringa ett samtal så skulle vi veta om det var värt att åka tillbaka. Det enda han ville ha i utbyte var ett halvkilo grillkrydda. Vi for hem som sagt och hade hur trevligt som helst och var riktigt taggade när vi for på söndag kväll. Björn som våran insideman hette sa att älven var kjempefin och det var bara att åka de 25 milen enkel resa. Efter Trondheim började vi få onda aningar, eftersom alla älvar innan sista tunneln till Orkanger var o´boy färgade. Och mycket riktigt, efter 25 mil så var det bara att vända igen för det var ofiskbart. Men det fick inte dra ner oss i skiten utan vi styrde kosan mot Meråker för fiske i Stjördalselva. Nu blir det riktigt kort: hann precis köpa fiskekort i Meråker, fiska i 6 - 8 timmar, älven blev ofiskbart hög och vi for hem.
Så ingen lax än, men den kommer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar